En uppväxt i den svenska högadeln
Axel von Fersen den yngre föddes den 4 september 1755 i Stockholm. Han tillhörde en av Sveriges mest inflytelserika familjer. Fadern, Axel von Fersen den äldre, var politiker och militär, medan modern Hedvig Catharina De la Gardie kom från en annan av stormaktstidens mest kända släkter.
Som barn fick Axel en gedigen utbildning i språk, historia och militärstrategi. Han talade franska, tyska och engelska flytande, vilket gjorde honom internationellt gångbar. Redan tidigt bestämdes hans bana: han skulle bli en del av både Sveriges och Europas elit.
Resor i Europa och militär karriär
Under sin ungdom reste Axel von Fersen den yngre mycket i Europa. Han besökte bland annat Paris, London och flera italienska städer, där han tog intryck av både politik och kultur.
1773 inträdde han i fransk militärtjänst. Där blev han snabbt uppskattad för sin skicklighet och disciplin. Han deltog även i amerikanska frihetskriget som en del av den franska armén under markis de Lafayette. Erfarenheterna från både Frankrike och USA gav honom en internationell prestige som få andra svenskar kunde mäta sig med.
Förhållandet till Marie-Antoinette
Det som gjort Axel von Fersen den yngre mest berömd är hans nära relation till den franska drottningen Marie-Antoinette.
De träffades i Paris på 1770-talet, och deras relation utvecklades snabbt till en djup vänskap, kanske till och med kärlek. Historiker har debatterat i århundraden om deras förhållande var romantiskt eller platoniskt, men källor visar att Fersen hade en särställning vid hovet och att Marie-Antoinette litade på honom mer än de flesta.
Hans lojalitet till henne skulle komma att prägla hela hans liv.
Franska revolutionen
När franska revolutionen bröt ut 1789 befann sig Fersen i centrum för dramatiken. Han stödde det franska kungaparet och försökte rädda dem från folkets vrede.
Han organiserade bland annat den berömda flykten till Varennes 1791, där kungafamiljen försökte lämna Paris i hemlighet. Fersen själv körde en del av ekipaget och riskerade sitt liv i processen.
Flykten misslyckades, kungafamiljen greps och ställdes inför rätta. Trots sina insatser kunde Fersen inte rädda Marie-Antoinette och Ludvig XVI från giljotinen. Förlusten av drottningen blev en livslång sorg för honom.
Tillbaka i Sverige
Efter revolutionens kaos återvände Axel von Fersen den yngre till Sverige, där han blev en ledande politisk gestalt. Han tillhörde hattpartiet och arbetade för att stärka adelns inflytande.
Han var en nära förtrogen till Gustav III och senare till Karl XIII. Hans lojalitet mot kungamakten var stark, men han hamnade ofta i konflikt med andra politiska fraktioner.
Hovmarskalk och riksmarskalk
1801 utnämndes han till riksmarskalk, ett av rikets högsta ämbeten. Han fick därmed ansvar för hovets organisation och ceremoniella funktioner.
Hans position gjorde honom både respekterad och avskydd. Många såg honom som en symbol för adelns makt och privilegier i en tid när Sverige genomgick stora politiska förändringar.
Karl Augusts död och lynchningen
Det som blev Axel von Fersen den yngres tragiska slut var händelserna kring kronprins Karl Augusts död 1810.
Karl August, som utsetts till tronföljare efter Gustav IV Adolfs avsättning, dog plötsligt under en militärövning i Skåne. Rykten började genast cirkulera om att han blivit förgiftad, och många misstänkte Axel von Fersen eftersom han var starkt emot valet av Karl August som tronföljare.
När kronprinsens begravning ägde rum i Stockholm den 20 juni 1810 gick en uppretad folkmassa till angrepp mot Fersen. Han misshandlades brutalt till döds på öppen gata, trots att han var riksmarskalk och en av rikets högsta män.
Myndigheterna ingrep inte, och mordet betraktas som en av de mest skandalösa händelserna i svensk historia.
Personlighet och rykte
Samtida beskrev Axel von Fersen den yngre som charmig, sofistikerad och intelligent. Han var modig på slagfältet, skicklig som diplomat och lojal mot sina vänner.
Men han sågs också som högmodig och alltför knuten till adeln och kungamakten. Hans arrogans väckte motstånd, särskilt bland de som ville se större folkligt inflytande.
Hans romantiska rykte, särskilt relationen med Marie-Antoinette, bidrog till att skapa bilden av honom som både en hjälte och en tragisk figur.
Arvet efter Axel von Fersen den yngre
Arvet efter Axel von Fersen den yngre är komplext. I Sverige minns man honom främst för hans brutala död och hans roll i inrikespolitiken, men internationellt är han framför allt ihågkommen som Marie-Antoinettes lojale vän.
Han står som en symbol för adelns sista försök att hålla fast vid sin makt i en tid av revolution och förändring.
Axel von Fersen den yngre i historien
I historieskrivningen framstår han som en av de mest fascinerande gestalterna i svensk 1700- och 1800-talshistoria. Han var både en del av det svenska hovets maktspel och ett vittne till några av Europas mest dramatiska händelser.
Hans liv visar hur nära Sverige stod de stora europeiska skeendena och hur en enskild svensk adelsman kunde spela en roll på den internationella scenen.
Axel von Fersens viktigaste insatser i punktform
- Deltog i amerikanska frihetskriget som fransk officer.
- Var nära vän och förtrogen med drottning Marie-Antoinette.
- Organiserade kungafamiljens flyktförsök i Varennes 1791.
- Hade en ledande roll i svensk politik som riksmarskalk.
- Stödde Gustav III och Karl XIII i deras styre.
- Blev lynchad av en folkmassa i Stockholm 1810.
- Minns som både hjälte och tragisk gestalt i svensk historia.