Amalthea-attentatet – Sveriges mest omtalade sabotageaktion

Amalthea-attentatet är en av de mest uppmärksammade händelserna i svensk arbetarrörelses historia. Natten mellan den 11 och 12 juli 1908 utfördes en bombattack mot fartyget Amalthea i Malmö, där brittiska strejkbrytare var inkvarterade. Tre unga socialister, Anton Nilsson, Alfred Stern och Algot Rosberg, låg bakom attentatet, som skakade Sverige och väckte en intensiv debatt om klasskamp, arbetskonflikter och rättvisa.

Bakgrunden – arbetarkampen och strejkbrytarna

1908 präglades Sverige av omfattande arbetskonflikter. Arbetare strejkade för bättre löner och arbetsvillkor, men arbetsgivarna svarade genom att importera strejkbrytare från utlandet. I Malmö, där en stor hamnarbetarstrejk pågick, hade arbetsgivarna anlitat brittiska arbetare för att ersätta de strejkande svenskarna. Dessa strejkbrytare bodde ombord på fartyget Amalthea, som låg förtöjt i Malmö hamn.

Många i den svenska arbetarrörelsen såg strejkbrytarna som förrädare, och spänningarna mellan arbetarna och arbetsgivarna ökade. En grupp radikala socialister bestämde sig för att agera med våld.

Attentatet – bomben som förändrade svensk politik

Natten till den 12 juli 1908 rodde Anton Nilsson, Alfred Stern och Algot Rosberg ut till Amalthea med en hemmagjord sprängladdning fylld med dynamit. Målet var att skrämma bort de brittiska strejkbrytarna, men attacken blev mer våldsam än planerat.

Bomben exploderade på fartyget och orsakade stor förödelse. En person dödades och 23 personer skadades, varav flera allvarligt.

Efter attentatet utbröt en massiv polisjakt, och inom kort greps de tre attentatsmännen.

De tre attentatsmännen

Anton Nilsson (1887–1989)

Den mest kända av de tre. En ung rallare och socialist med starka revolutionära ideal.
Tillverkade bomben och var en av de som placerade den vid Amalthea.
Dömdes till döden, men fick senare sitt straff omvandlat till livstids fängelse.
Frigavs 1917 efter starka påtryckningar från arbetarrörelsen.
Deltog senare i ryska revolutionen och blev pilot i Röda armén.

Alfred Stern (1881–1938)

Socialist och fackföreningsaktivist.
Deltog i planeringen av attentatet och var med när bomben placerades.
Dömdes till livstids straffarbete men benådades 1917.
Höll sig senare utanför politisk aktivism.

Algot Rosberg (1886–1956)

Den minst kända av de tre.
Var med och rodde ut till Amalthea men spelade en mindre aktiv roll i själva bombningen.
Dömdes till livstids fängelse men frigavs 1917.
Levde därefter ett anonymt liv utan större politiskt engagemang.

Rättegången och reaktionerna

De tre männen ställdes inför rätta i en av Sveriges mest omtalade rättegångar. Anton Nilsson dömdes till döden, medan Stern och Rosberg fick livstids fängelse. Dödsdomen var unik – det var den första civila dödsdomen i Sverige på över 50 år.

Domen väckte enorma protester. Arbetarrörelsen mobiliserade stora demonstrationer för att kräva att de benådades. Kampanjen leddes av socialdemokrater och radikala vänstergrupper, och efter påtryckningar från den nya regeringen under Nils Edén benådades alla tre 1917.

Efterspel – en händelse som formade Sverige

Amalthea-attentatet fick stora konsekvenser för svensk politik och arbetsmarknad:

Dödsstraffet för civila brott avskaffades 1921, delvis på grund av opinionen kring Nilssons dom.
Arbetarrörelsen blev starkare och Socialdemokraterna, som tagit avstånd från våld men stöttat benådningen av attentatsmännen, växte i inflytande.
Svensk fackföreningsrörelse utvecklades, och arbetsmarknadskonflikter löstes i högre grad genom förhandlingar än våld efter Saltsjöbadsavtalet 1938.

Amalthea-attentatet i eftervärlden

Idag ses attentatet både som en symbol för arbetarnas kamp och som ett exempel på politiskt motiverat våld. För vissa var Anton Nilsson en hjälte, för andra en terrorist. Oavsett perspektiv var Amalthea-attentatet en av de mest dramatiska händelserna i svensk arbetarrörelses historia och hade en betydande påverkan på landets utveckling.