Anton Nilsson

Anton Nilsson – från Amalthea-attentatet till politisk ikon

Anton Nilsson är en av de mest kontroversiella gestalterna i svensk historia. Från att ha varit en dödsdömd sabotör efter Amalthea-attentatet 1908, blev han en symbol för arbetarrörelsen och en viktig del av Sveriges politiska utveckling under 1900-talet. Hans liv kantades av dramatik, fångenskap, krig och en stark övertygelse om arbetarnas rättigheter.

Uppväxt och radikalisering

Anton Nilsson föddes 1887 i Skåne och växte upp i ett Sverige präglat av klassklyftor och orättvisor. Han arbetade som rallare och var aktiv inom den socialistiska rörelsen. Som ung drogs han till revolutionära idéer och såg våldsamma aktioner som ett legitimt sätt att kämpa för arbetarnas rättigheter.

Vid sekelskiftet var Sverige en plats med stor social oro. Arbetare strejkade för bättre villkor, men strejker slogs ofta ner av myndigheter och arbetsgivare, ibland med hjälp av inhyrda strejkbrytare.

Amalthea-attentatet 1908

Nilsson blev känd för sin roll i Amalthea-attentatet i Malmö 1908, då han och två andra socialistiska aktivister placerade en bomb vid fartyget Amalthea, där brittiska strejkbrytare bodde. Explosionen dödade en person och skadade flera. Syftet var att skrämma bort strejkbrytarna, men attentatet ledde till kraftiga reaktioner.

Anton Nilsson greps snabbt och dömdes till döden – en extremt ovanlig dom i fredstid. Efter omfattande protester och en stark opinion inom arbetarrörelsen omvandlades hans straff till livstids fängelse. Han satt fängslad i 9 år, men frigavs 1917 efter att en ny regering, ledd av liberalen Nils Edén och med stöd av Socialdemokraterna, kom till makten.

Från fängelse till revolution och krig

Efter frigivningen reste Nilsson till Ryssland och anslöt sig till den ryska revolutionen. Han kämpade på bolsjevikernas sida under det ryska inbördeskriget och blev pilot i Röda armén. Hans tid i Sovjetunionen stärkte hans revolutionära övertygelse.

När han återvände till Sverige försökte han verka inom politiken, men hans radikala bakgrund gjorde det svårt att få inflytande i etablerade socialistiska partier.

Anton Nilsson och svensk politik

Trots att han aldrig fick någon formell maktposition hade Anton Nilsson en stor påverkan på Sveriges politiska utveckling:

Symbol för den tidiga arbetarrörelsen: Hans livshistoria blev en inspiration för radikala socialister och kommunister i Sverige. Han sågs som en martyr som kämpat mot kapitalismen.
Debatten om dödsstraff: Nilssons dödsdom och senare benådning bidrog till debatten om att avskaffa dödsstraff i Sverige, vilket skedde 1921 för civila brott.
Påverkade synen på radikal socialism: Hans deltagande i ryska revolutionen gjorde honom till en kontroversiell figur även inom arbetarrörelsen. Medan Socialdemokraterna gick en mer reformistisk väg, såg revolutionärer som Nilsson väpnad kamp som en nödvändighet.

Senare år och arv

Anton Nilsson förblev en politisk aktivist under hela sitt liv och var in i hög ålder engagerad i vänsterrörelsen. Han levde tills han blev 101 år gammal och hann uppleva både världskrig, Sovjetunionens uppgång och fall samt arbetarrörelsens utveckling i Sverige.

Hans arv är omdebatterat. För vissa är han en hjälte som kämpade för rättvisa, medan andra ser honom som en terrorist. Oavsett synvinkel är det tydligt att han hade en betydande påverkan på den svenska politiska scenen och att hans livshistoria fortsätter att fascinera och väcka debatt.