Folkrörelsen

Sveriges folkrörelse innan 1922 – kampen för demokrati och rättvisa

Under 1800- och tidigt 1900-tal växte folkrörelserna fram som en av de mest avgörande krafterna i Sveriges samhällsutveckling. Genom organisering, bildning och politisk påverkan bidrog de till demokratiseringen av Sverige. Innan 1922 hade folkrörelserna spelat en central roll i kampen för rösträtt, sociala reformer och förbättrade levnadsvillkor.

De tre största folkrörelserna under denna tid var nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen, men även andra rörelser, som kvinnorörelsen och folkbildningsrörelsen, hade stor betydelse.

Nykterhetsrörelsen – kampen mot alkoholen

Nykterhetsrörelsen var en av de första organiserade folkrörelserna i Sverige och växte fram som en reaktion på den höga alkoholkonsumtionen under 1800-talet.

Viktiga händelser och organisationer

• 1837 – Den första nykterhetsföreningen i Sverige grundas i Göteborg.
• 1850-talet – Totalnykterhetsrörelsen växer och förespråkar fullständig avhållsamhet från alkohol.
• 1879 – IOGT (International Order of Good Templars) etableras i Sverige och blir en av de största nykterhetsorganisationerna.
• 1905 – Motboken införs som en åtgärd för att begränsa alkoholkonsumtionen.
• 1922 – Folkomröstningen om rusdrycksförbud hålls, men ett totalförbud röstas ner med knapp marginal.

Nykterhetsrörelsen spelade en viktig roll i att förändra synen på alkohol och var en av de första rörelserna som aktivt arbetade för sociala reformer.

Frikyrkorörelsen – kampen för religionsfrihet

Under 1800-talet var Sverige ett land där Svenska kyrkan hade en stark makt över samhället. Frikyrkorörelsen växte fram som en reaktion på detta och kämpade för rätten att utöva sin tro utanför statskyrkan.

Viktiga händelser och organisationer

• 1858 – Konventikelplakatet avskaffas, vilket gör det lagligt att hålla religiösa sammankomster utanför Svenska kyrkan.
• 1878 – Svenska Missionsförbundet bildas och blir en av de största frikyrkliga organisationerna.
• 1908 – Pingströrelsen börjar få fäste i Sverige.

Frikyrkorörelsen var inte bara en religiös rörelse utan också en del av demokratirörelsen. Den lärde människor att organisera sig, hålla möten och ifrågasätta överheten, vilket påverkade andra folkrörelser.

Arbetarrörelsen – kampen för bättre arbetsvillkor och rösträtt

Arbetarrörelsen var en av de mest inflytelserika folkrörelserna och drev frågor om arbetsrätt, löner och demokrati.

Viktiga händelser och organisationer

• 1881 – August Palm håller sitt berömda tal ”Vad vilja socialisterna?” i Malmö, vilket markerar startpunkten för den socialistiska rörelsen i Sverige.
• 1889 – Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) bildas.
• 1898 – Landsorganisationen (LO) grundas som en samordnande organisation för svenska fackföreningar.
• 1902 – Storstrejken för allmän rösträtt genomförs, där 120 000 arbetare deltar.
• 1909 – Generalstrejken, med över 300 000 strejkande, bryter ut men misslyckas.
• 1917 – Matbrist och inflation leder till hungerupplopp och strejker i hela Sverige.
• 1921 – Allmän och lika rösträtt införs för både män och kvinnor.

Arbetarrörelsen var avgörande för att förbättra arbetarnas villkor och demokratisera Sverige.

Kvinnorörelsen – kampen för jämställdhet och rösträtt

Kvinnorörelsen organiserade sig i slutet av 1800-talet för att kämpa för utbildning, arbetsrätt och rösträtt för kvinnor.

Viktiga händelser och organisationer

• 1884 – Fredrika Bremer-förbundet bildas för att arbeta för kvinnors rättigheter.
• 1902 – Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) bildas och driver kampanj för kvinnlig rösträtt.
• 1919 – Riksdagen beslutar att införa kvinnlig rösträtt.
• 1921 – Kvinnor får för första gången rösta i ett riksdagsval.

Kvinnorörelsen spelade en stor roll i att förändra samhället och jämställa kvinnor och män i lagstiftningen.

Folkbildningsrörelsen – utbildning för alla

Eftersom många i arbetarklassen saknade formell utbildning blev folkbildningsrörelsen en viktig del av folkrörelserna. Målet var att ge människor möjlighet att själva utvecklas och bli mer delaktiga i samhället.

Viktiga händelser och organisationer

• 1868 – Den första folkhögskolan grundas i Sverige.
• 1902 – Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) bildas för att ge arbetare tillgång till studiecirklar och föreläsningar.
• 1911 – Svenska scoutförbundet bildas och uppmuntrar unga att organisera sig.

Genom folkbildningsrörelsen fick arbetare och andra samhällsgrupper en chans att utbilda sig och bli mer aktiva i samhällsdebatten.

Sammanfattning – folkrörelsernas betydelse innan 1922

Innan 1922 hade Sveriges folkrörelser förändrat samhället i grunden. Nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen, arbetarrörelsen, kvinnorörelsen och folkbildningsrörelsen var alla viktiga krafter som drev fram demokrati, sociala reformer och bättre levnadsvillkor.

Deras kamp resulterade i:

✅ Allmän och lika rösträtt 1921
✅ Begränsningar av alkoholförsäljning genom motbokssystemet
✅ Religionsfrihet och frikyrkornas rätt att verka
✅ Fackliga rättigheter och förbättrade arbetsvillkor
✅ Ökad utbildning och medvetenhet bland arbetare och kvinnor

Folkrörelserna lade grunden för det moderna svenska välfärdssamhället och visade att organiserade medborgare kunde förändra sitt land genom gemensamma ansträngningar.