Vad hände 1922
Sveriges första folkomröstning 1922 – om rusdrycksförbudet
Sveriges första folkomröstning ägde rum den 27 augusti 1922 och handlade om ett mycket omdebatterat ämne – införandet av ett totalförbud mot försäljning av alkoholhaltiga drycker. Folkomröstningen blev en milstolpe i svensk demokrati och visade tydligt hur delat landet var i frågan om rusdrycker.
Bakgrunden till folkomröstningen
Under 1800-talet växte nykterhetsrörelsen sig stark i Sverige. Alkoholkonsumtionen var hög, och många ansåg att missbruket ledde till social misär, fattigdom och familjetragedier. Flera nykterhetsföreningar och kyrkliga organisationer drev på för skärpta restriktioner.
1905 infördes ett system där ransoneringsböcker, så kallade ”motböcker”, reglerade hur mycket alkohol en person fick köpa. Trots detta ansåg många att åtgärderna inte räckte. Under första världskriget infördes tillfälliga alkoholförbud, vilket gav ytterligare kraft åt nykterhetsförespråkarnas argument.
Efter kriget växte kraven på ett permanent totalförbud, och politikerna bestämde sig för att låta folket avgöra frågan genom en folkomröstning.
Folkomröstningens genomförande
Folkomröstningen hölls den 27 augusti 1922 och gällde frågan:
”Vill du att försäljning av rusdrycker (spritdrycker) ska förbjudas?”
Det var en rådgivande folkomröstning, vilket innebar att resultatet inte var bindande för riksdagen.
De som förespråkade ett förbud, ofta kallade ”förbudsvänner”, argumenterade för att alkohol ledde till kriminalitet, fattigdom och ohälsa. De pekade också på att länder som Finland och USA redan infört alkoholförbud.
Motståndarna, kallade ”motståndare till förbud”, menade att ett förbud skulle leda till smuggling, svarta marknader och att staten skulle förlora stora skatteintäkter. De påpekade också att människor borde ha rätt att fatta egna beslut om sin alkoholkonsumtion.
Resultatet – en knapp seger för nej-sidan
När rösterna var räknade stod det klart att nej-sidan hade vunnit med knapp marginal:
- Nej till förbud: 50,8 %
- Ja till förbud: 48,8 %
- Ogiltiga röster: 0,4 %
Det var en mycket jämn folkomröstning, men det blev inget förbud. Intressant nog fanns det stora regionala skillnader. I norra Sverige röstade en majoritet för förbud, medan södra Sverige och storstäderna i högre grad röstade nej.
Konsekvenser av folkomröstningen
Trots att förbudsförespråkarna förlorade innebar folkomröstningen att alkoholpolitiken fortsatte att vara strikt reglerad i Sverige. Motbokssystemet fanns kvar ända till 1955, och det statliga monopolet på alkoholförsäljning – Systembolaget – grundades som en kompromiss mellan fri försäljning och totalförbud.
Folkomröstningen 1922 blev en viktig symbol för svensk demokrati och visade att svenska folket kunde påverka politiska beslut genom direkta omröstningar.
En del av svensk historia
Sveriges första folkomröstning visade hur engagerade människor var i samhällsfrågor, och även om resultatet var knappt, fick det långtgående konsekvenser för landets alkoholpolitik. Den lade också grunden för framtida folkomröstningar i Sverige, som kom att användas i frågor om högertrafik, kärnkraft och EU-medlemskap.
Folkomröstningen om rusdrycksförbudet 1922 är än idag en av de mest omdiskuterade i svensk historia.