En uppväxt i bildad miljö
Hedvig Gustava Albertina (Agda) Montelius föddes den 23 april 1850 i Stockholm i en välbeställd familj. Fadern, Johan Gabriel Reuterskiöld, var ämbetsman och modern Carolina Charlotta född Montelius kom från en ansedd släkt.
Agda växte upp i en tid då kvinnor ur hennes samhällsskikt ofta förväntades ägna sig åt hemmet och välgörenhet, men redan tidigt visade hon ett bredare engagemang. Hon fick en gedigen utbildning i språk, litteratur och kultur, vilket kom att forma hennes framtida gärning.
Giftermål och inträde i offentligheten
1871 gifte sig Agda med Oscar Montelius, en framstående arkeolog och forskare som senare blev chef för Historiska museet. Äktenskapet blev harmoniskt, men det var också en plattform för Agda att utveckla sitt samhällsengagemang.
Hon använde sin position och sina kontakter för att engagera sig i filantropi och socialt arbete. Med åren blev hon en centralgestalt i flera organisationer som arbetade för barns och kvinnors rättigheter.
Filantropin som grund
Agda Montelius började sitt samhällsengagemang genom välgörenhet. Hon arbetade i olika föreningar som fokuserade på att hjälpa fattiga kvinnor, barn och utsatta familjer i Stockholm.
Till skillnad från många samtida såg hon dock välgörenhet inte bara som ett sätt att lindra nöd, utan som en väg till social förändring. Hon menade att det inte räckte att dela ut hjälp – samhället måste reformeras i grunden för att förebygga fattigdom.
Fredrika-Bremer-Förbundet
1896 blev Agda Montelius ordförande i Fredrika-Bremer-Förbundet, Sveriges äldsta kvinnoförening. Under hennes ledning breddades organisationens arbete från välgörenhet till en mer politisk agenda.
Hon engagerade sig i frågor om kvinnors rätt till utbildning, yrkesarbete och framför allt rösträtt. Under hennes ordförandeskap blev förbundet en av de viktigaste aktörerna i kampen för kvinnors politiska och sociala frigörelse.
Rösträttskampen
Agda Montelius var en av de främsta talespersonerna för kvinnlig rösträtt i Sverige. Hon höll föredrag, skrev artiklar och deltog i möten där hon argumenterade för att kvinnor borde ha samma medborgerliga rättigheter som män.
Hon ansåg att rösträtten inte bara var en fråga om rättvisa, utan också om samhällsnytta. Kvinnor, menade hon, hade erfarenheter och kunskaper som behövdes i politiken – särskilt i frågor som rörde familj, utbildning och social omsorg.
Internationellt arbete
Agda Montelius var också internationellt aktiv. Hon deltog i världskongresser för kvinnorörelsen och knöt kontakter med andra framstående kvinnorättskämpar i Europa och USA.
Genom dessa nätverk bidrog hon till att sätta Sverige på kartan som ett land där kvinnorörelsen var stark och framåtblickande. Hon var en bro mellan den svenska kvinnorörelsen och den internationella kampen för jämställdhet.
Personlighet och ledarskap
Agda Montelius var känd för sitt lugna, diplomatiska men samtidigt målmedvetna ledarskap. Hon undvek konfrontationer men stod fast vid sina principer.
Hon vann respekt även bland dem som inte delade hennes åsikter, eftersom hon alltid uppträdde med värdighet och saklighet. Hennes förmåga att förena olika grupper inom kvinnorörelsen gjorde henne till en effektiv ledare.
Sista år och bortgång
Agda Montelius fortsatte sitt arbete långt upp i åren. Hon var aktiv i kvinnorörelsen ända fram till sin död den 27 oktober 1920, endast några månader efter att kvinnor i Sverige äntligen fått rösträtt.
Att hon fick uppleva detta historiska genombrott var för många en symbol för hennes livsverk. Hon hade kämpat i decennier för denna rättighet, och hennes insats var ovärderlig.
Arvet efter Agda Montelius
Agda Montelius efterlämnade ett arv av både praktisk välgörenhet och politisk kamp. Hon visade att dessa två kunde förenas – att omsorg om de utsatta måste kombineras med strukturella förändringar i samhället.
Hon bidrog starkt till att kvinnor fick tillträde till utbildning, arbetsliv och politik. Hon var också en förebild som visade att kvinnor kunde leda organisationer och vara en kraft i samhällsförändringen.
Agda Montelius i historien
I historieskrivningen framstår Agda Montelius som en brogestalt mellan den äldre filantropiska traditionen och den moderna kvinnorörelsen. Hon var en av dem som förde kampen från välgörenhetens salonger till politikens arena.
Hon är ihågkommen som en av de mest betydelsefulla kvinnorna i Sveriges rösträttsrörelse och som en ledare som förstod både tidens begränsningar och dess möjligheter.