Nykterhetsrörelsen i 1920-talets Sverige – ett löfte om självkontroll och samhällsansvar

Under början av 1900-talet växte nykterhetsrörelsen i Sverige till en stark folkrörelse. År 1922, då Sverige höll folkomröstning om ett totalt alkoholförbud, var nykterhetsfrågan ett av landets hetaste ämnen. Rörelsen samlade hundratusentals människor från olika samhällsskikt, alla med ett gemensamt mål: att minska alkoholens skadliga inverkan på individen, familjen och samhället i stort.

Ett samhälle i alkoholens grepp

Alkoholkonsumtionen i Sverige under 1800- och tidigt 1900-tal var mycket hög. Brännvin fanns i nästan varje hem, och drycken användes både till vardags och fest. Men de sociala problemen växte i takt med konsumtionen: våld i hemmet, fattigdom, sjukdomar och arbetslöshet. Många såg hur alkoholen bröt ned hela familjer och försvårade kampen för bättre levnadsvillkor.

Det var i denna verklighet som nykterhetsrörelsen växte fram – som ett svar på ett allvarligt samhällsproblem. Rörelsen betonade individens ansvar, men också behovet av gemensamma lösningar och en förändrad alkoholkultur.

Budskapet: nykterhet för individens och samhällets skull

Nykterhetsrörelsen förmedlade ett budskap som var både moraliskt, hälsomässigt och politiskt. Alkohol sågs som ett hot mot arbetsförmåga, familjeliv och demokratiskt deltagande. Att leva nyktert var ett sätt att visa självdisciplin och omtanke om andra. Det handlade om att ta kontroll över sitt liv – inte bara för sin egen skull, utan för samhällets bästa.

Rörelsen spreds genom föreläsningar, studiecirklar, affischer och tidningar. I skolor och ungdomsföreningar uppmuntrades barn och unga att tidigt ta ställning mot alkohol. Det handlade inte bara om att undvika missbruk, utan om att avstå helt – en livsstil i nykterhetens tjänst.

Nykterhetslöftet – ett personligt åtagande

En central del av nykterhetsrörelsens arbete var det så kallade nykterhetslöftet. Genom att avge detta löfte band sig individen frivilligt att leva helt utan alkohol. Det var ett ceremoniellt och ofta högtidligt ögonblick, särskilt för unga människor.

Löftet kunde se ut ungefär så här:

”Jag lovar att avhålla mig från all rusdrycksbruk och verka för nykterhetens sak.”

Att avlägga nykterhetslöftet sågs som ett bevis på moralisk styrka, och det kunde stärka både självkänsla och gemenskap. I många föreningar – som IOGT, NTO och Verdandi – var löftet en förutsättning för medlemskap.

Brottet mot löftet – ett moraliskt svek

Att bryta nykterhetslöftet var inte bara en privat angelägenhet, utan sågs som ett moraliskt svek mot hela rörelsen. Det handlade inte bara om att man själv fallit för alkoholen, utan om att man svikit sina kamrater och det gemensamma målet.

Konsekvenserna kunde bli allvarliga. Den som brutit löftet riskerade att bli utesluten ur föreningen eller få en tillrättavisning. I vissa fall kunde man återuppta sitt engagemang efter att ha visat ånger och gjort avbön, men förtroendet kunde vara svårt att återvinna.

Det fanns också stark social kontroll inom rörelsen. Kamrater höll koll på varandra, och rykten om återfall kunde snabbt sprida sig. Samtidigt fanns en varm gemenskap, där man hjälpte varandra att stå emot frestelsen.

1922 års folkomröstning – nykterhetsrörelsen på sin höjdpunkt

År 1922 kulminerade nykterhetsdebatten i en folkomröstning om ett totalt förbud mot alkohol i Sverige. Nykterhetsrörelsen mobiliserade kraftfullt för ett ”ja”, med stöd från många kvinnor, arbetare, frikyrkliga och socialt engagerade grupper. Man pekade på alkoholens skadeverkningar och hoppades att ett förbud skulle leda till ett friskare och mer produktivt samhälle.

Resultatet blev dock en knapp seger för ”nej”-sidan – 50,8 % röstade mot förbudet. Trots förlusten visade omröstningen att nykterhetsrörelsen var en stark politisk kraft, med stort inflytande över opinionen.

Ett arv som lever kvar

Även om nykterhetsrörelsen inte lyckades få igenom ett förbud, fortsatte den att påverka samhället i decennier framåt. Många av rörelsens ideal – som vikten av självkontroll, socialt ansvar och solidaritet – har format svensk politik, inte minst inom folkbildning, socialt arbete och folkhälsa.

Nykterhetslöftet, som för många människor var ett livsval, symboliserade något större än bara avhållsamhet. Det var ett uttryck för tro på förändring, på människans förmåga att ta ansvar – och på möjligheten att skapa ett bättre samhälle genom personliga handlingar.