År 1523 markerar ett avgörande skede i svensk historia – Gustav Vasa blir kung. Efter år av uppror, krig och diplomatiska manövrer valdes han på midsommardagen till Sveriges kung och blev den som definitivt bröt Kalmarunionen. Gustav Vasas maktövertagande är startpunkten för den moderna svenska nationalstaten, präglad av centraliserad kungamakt, reformation och en ny samhällsordning.
Vägen till makten
Gustav Eriksson Vasa föddes omkring 1496 i Uppland och tillhörde en framstående adelsätt. När hans far avrättades under Stockholms blodbad 1520 blev Gustav en av de mest kända överlevande från Sturepartiets krets. Han lyckades fly från dansk fångenskap och tog sig så småningom till Dalarna, där han började organisera motstånd.
Först var bönderna tveksamma – Gustav var en adelsman och hade svårt att vinna deras förtroende. Men berättelsen om danskarnas grymhet och lögnaktighet, särskilt minnet av Stockholms blodbad, fick folket att ställa sig på hans sida. Dalkarlarna kom att spela en avgörande roll i befrielsekampen, som inleddes vintern 1520–1521.
Befrielsekriget
Gustav Vasa samlade styrkor i Dalarna och började anfalla danska fästen. Under 1521 spred sig upproret till stora delar av landet. Han fick stöd av bönder, bergsmän och flera adelsmän som tidigare varit lojala mot unionen.
Striderna var hårda, men Gustav hade en fördel: Kristian II hade förlorat mycket av sitt stöd i både Danmark och Norge. Hans brutala rykte efter blodbadet gjorde honom impopulär, och han var tvungen att kämpa mot opposition även på hemmaplan.
År 1521 valdes Gustav till riksföreståndare i Sverige, vilket gjorde honom till den formella ledaren för riket i väntan på en kung. Med hjälp av legosoldater från Lübeck lyckades han slutligen driva ut de danska styrkorna. År 1523 kapitulerade de sista fästena, däribland Stockholm.
Valet till kung
På midsommardagen den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung av Sverige vid ett riksmöte i Strängnäs. Datumet har senare blivit nationaldag, då det markerar födelsen av det självständiga Sverige. Kröningen hölls samma år i Uppsala domkyrka, och med det var Kalmarunionen definitivt upplöst.
Att Gustav Vasa blir kung var mer än bara en maktförändring – det var också en symbol för svenskarnas självständighetsvilja. Efter mer än hundra år av dansk dominans stod Sverige åter som en suverän stat.
Centralisering av makten
När Gustav blivit kung inledde han ett omfattande arbete för att stärka centralmakten. Han ville bryta adelns och kyrkans inflytande och bygga en stark monarki. Detta innebar att han organiserade rikets finanser, krävde in skatt mer effektivt och såg till att fogdar och ämbetsmän stod direkt under honom.
Hans regeringstid kännetecknas av en stark maktkoncentration. Bönderna, som hjälpt honom till makten, fick snabbt erfara att Gustav inte bara var en befriare, utan också en härskare med höga krav. Trots detta kom hans styre att skapa stabilitet i riket.
Reformationen i Sverige
En av de mest genomgripande förändringarna under Gustav Vasas tid var reformationen. På 1520- och 1530-talet bröt Sverige successivt med den katolska kyrkan. Kyrkans rikedomar drogs in till kronan, klostren stängdes och den lutherska läran infördes.
Reformationen var både religiös och politisk. Den gjorde kungen till kyrkans överhuvud i Sverige och gav honom enorma resurser. Samtidigt innebar det en ny kulturell epok, med Bibeln översatt till svenska och en starkare betoning på utbildning och skriftkultur.
Arvet efter Gustav Vasa
Att Gustav Vasa blir kung 1523 är en av de mest avgörande vändpunkterna i Sveriges historia. Han lade grunden för den svenska nationalstaten, stärkte kungamakten och såg till att Sverige bröt med Danmark. Samtidigt skapade hans centraliserade styre en modell som både beundrats och kritiserats – han var en landsfader men också en hårdhänt regent.
Hans efterkommande, Vasasläkten, kom att regera Sverige i flera generationer. Än idag ses han som en symbol för självständighet, och hans valdag den 6 juni firas som Sveriges nationaldag.
Viktiga följder av att Gustav Vasa blev kung:
- Kalmarunionen upplöstes definitivt
- Sverige blev en självständig nationalstat
- Centralmakten stärktes genom nya skatte- och förvaltningssystem
- Reformationen infördes och kyrkans makt minskade
- Nationaldagen 6 juni har sitt ursprung i hans kungaval