Den 16 mars 1792 skakades Sverige av en dramatisk händelse – mordet på Gustav III. Under en maskeradbal på Operan i Stockholm sköts kungen av en sammansvuren grupp adelsmän som motsatte sig hans politik och starka kungamakt. Händelsen blev en nationell tragedi och markerade slutet på en epok präglad av upplysning, kulturblomstring och politiska konflikter.
Bakgrunden till mordet
Gustav III hade genom sin statskupp 1772 stärkt kungamakten och reducerat riksdagens inflytande. Han sågs av många som en upplyst monark, men bland adeln växte missnöjet. Hans försök att begränsa adelns privilegier, genomföra reformer och centralisera makten sågs som ett hot mot deras ställning.
Missnöjet kulminerade under det rysk-svenska kriget 1788–1790, som många ansåg var onödigt och kostsamt. Efter kriget samlade en grupp adelsmän, ledda av Gustaf Adolf Reuterholm och konspiratörer som Jacob Johan Anckarström, krafter för att undanröja kungen.
Adeln ville inte bara hämnas, utan också återställa sin politiska makt. Hatet mot kungen hade vuxit sig så starkt att det till slut tog formen av en mordkomplott.
Maskeradbalen på Operan
Den 16 mars 1792 hölls en praktfull maskeradbal på Operan i Stockholm. Gustav III var väl medveten om att det fanns hot mot hans liv, men han valde ändå att delta. Hans personliga mod – eller oförsiktighet – gjorde att han gick in i balsalen trots varningarna.
Vid midnatt smög sig konspiratörerna fram. En av dem, Jacob Johan Anckarström, avlossade en pistol på nära håll mot kungen. Skottet träffade Gustav III i ryggen. Han föll genast till marken, men var vid medvetande. Enligt vittnen lär han ha sagt: ”Aj, aj! Jag är sårad.”
Kaos utbröt i salen, men kungen fördes levande till slottet. Där började den utdragna kampen för hans liv.
Kungens sista dagar
Trots att Gustav III till en början överlevde skottet, försämrades hans tillstånd gradvis. Läkarkonsten på 1700-talet var begränsad, och såret blev infekterat. Under nästan två veckor kämpade kungen mot feber och smärtor, samtidigt som landet styrdes av en provisorisk förvaltning.
Den 29 mars 1792 dog Gustav III, endast 46 år gammal. Hans död utlöste en djup sorg i Sverige, men också oro över framtiden. Hans son, den blivande Gustav IV Adolf, var ännu minderårig, och landet stod inför en osäker tid.
Konspirationen avslöjas
Efter mordet spreds snabbt rykten om vilka som låg bakom. Anckarström greps kort därefter och erkände dådet. Han avrättades brutalt – först piskad offentligt, sedan halshuggen och slutligen steglad.
Flera adelsmän visade sig ha deltagit i konspirationen. Även om de flesta klarade sig undan dödsstraff, förlorade de sina titlar och egendomar. Händelsen visade att motståndet mot Gustav III var brett förankrat inom adelns led.
Konsekvenser för Sverige
Mordet på Gustav III fick omfattande konsekvenser. På kort sikt ledde det till politisk instabilitet. Hans son Gustav IV Adolf blev kung först några år senare, och i väntan på hans myndighet styrdes landet av en förmyndarregering.
På längre sikt markerade mordet slutet på Gustav III:s reformperiod. Sverige förlorade en monark som, trots sitt envälde, bidragit till stora framsteg inom kultur, lagstiftning och samhällsliv. Istället följde en tid av osäkerhet och nya konflikter mellan kungamakt och adel.
Arvet efter Gustav III
Gustav III har gått till historien som både en dramatisk och motsägelsefull gestalt. Han var en kulturkung som älskade teater och konst, men också en maktpolitiker som väckte starkt hat hos sina motståndare.
Att han slutade sitt liv på ett så brutalt sätt förstärkte bilden av honom som en kung i dramatikens tecken. Mordet på Gustav III blev ett av de mest uppmärksammade regiciden i Europas historia och lever kvar i såväl konst, litteratur som opera – inte minst i Giuseppe Verdis Maskeradbalen, som bygger på händelsen.
Viktiga följder av mordet på Gustav III:
- Kungen dog den 29 mars 1792 efter ett skott på Operan
- Jacob Johan Anckarström avrättades som regicid
- Adelns inflytande åter blev synligt, men deras makt minskade långsiktigt
- Sverige gick in i en period av politisk instabilitet
- Gustav III:s reformperiod och upplysta kungamakt tog abrupt slut