När det hölls riksdagsval i september 1921 skrevs ett nytt kapitel i svensk historia. För första gången fick kvinnor inte bara rösta – de kunde också själva väljas in i parlamentet. Första valet där kvinnor får rösta 1921 var kulmen på en lång kamp och ett demokratiskt genombrott som förändrade maktbalansen i landet och banade väg för ett mer jämställt samhälle.
Valets historiska betydelse
Att första valet där kvinnor får rösta 1921 kunde äga rum berodde på att riksdagen två år tidigare hade beslutat om allmän och lika rösträtt. Reformen var resultatet av årtionden av kamp från kvinnorörelsen, arbetarrörelsen och liberala krafter.
När vallokalerna öppnade den 10 september 1921 stod mer än 1,2 miljoner kvinnor inskrivna som röstberättigade. För många var det första gången de deltog i en politisk handling som gav dem samma rättigheter som män. Händelsen markerade att Sverige äntligen anslöt sig till de länder som redan infört kvinnlig rösträtt, såsom Finland (1906), Norge (1913) och Danmark (1915).
De första kvinnliga riksdagsledamöterna
En av de största symboliska förändringarna vid valet var att fem kvinnor valdes in i riksdagen:
- Kerstin Hesselgren, liberal, som blev den första kvinnan i första kammaren. Hon engagerade sig i frågor om socialpolitik, arbetsmiljö och utbildning.
- Nelly Thüring, socialdemokrat, en frisörmästare som kämpade för kvinnors rättigheter och bättre arbetsvillkor.
- Agnis Branting, socialdemokrat och konstnär, som drev kultur- och utbildningsfrågor.
- Bertha Wellin, högerpolitiker och sjuksköterska, som lyfte fram vårdfrågor och sjuksköterskornas situation.
- Elisabeth Tamm, liberal, som tillhörde en av de ledande inom kvinnorörelsen och arbetade för jämställdhet och sociala reformer.
Att dessa kvinnor från olika partier tog plats i riksdagen visade att kvinnors intressen inte var enhetliga utan varierade beroende på social bakgrund, politisk ideologi och yrkesliv.
Valrörelsen 1921
Valrörelsen inför 1921 präglades av den nya situationen. Partierna insåg att de behövde vända sig till kvinnliga väljare, vilket förändrade debattens innehåll. Frågor som tidigare varit marginaliserade fick större utrymme, bland annat barns rättigheter, sociala reformer och jämställdhet i arbetslivet.
Kvinnorörelsen mobiliserade kraftigt inför valet. Organisationer som Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) arbetade med att informera kvinnor om hur valet gick till och varför det var viktigt att delta.
Trots detta var valdeltagandet bland kvinnor något lägre än bland männen, vilket delvis berodde på osäkerhet, okunskap och motstånd i vissa miljöer.
Samhällsreaktioner
Reaktionerna på att kvinnor nu deltog i valet var blandade. Många välkomnade reformen som ett naturligt steg i demokratins utveckling. Andra såg det med skepsis och oro, särskilt de som fruktade att kvinnorna skulle rösta ”på känsla” snarare än rationellt.
Men i praktiken visade det sig snabbt att kvinnor röstade med samma variation och mångfald som männen. De blev en självklar del av väljarkåren.
Symboliken i förändringen
Första valet där kvinnor får rösta 1921 hade en symbolisk kraft som inte kan överskattas. Att kvinnor gick till valurnorna innebar att halva befolkningen slutade betraktas som politiskt omyndig.
Det gav också hopp och inspiration till kvinnor i andra delar av världen som fortfarande kämpade för rösträtten. Sverige blev ett exempel på att förändring var möjlig även i konservativa samhällen.
Arvet efter valet
Valet 1921 blev början på en ny epok. Kvinnor fick inte bara rättigheter, de tog också plats i politiken och började påverka besluten direkt.
På sikt ledde detta till viktiga reformer som utökad barnomsorg, förbättrad mödravård och jämställdhet på arbetsmarknaden. Kvinnors närvaro i politiken bidrog också till en långsam men stadig förändring av normer och attityder kring kön och makt.
Även om jämställdheten långt ifrån var uppnådd efter 1921, var valet ett avgörande steg i rätt riktning.
Viktiga följder av första valet där kvinnor får rösta 1921:
- Över en miljon kvinnor deltog för första gången i ett riksdagsval
- Fem kvinnor valdes in i riksdagen, bland dem Kerstin Hesselgren och Elisabeth Tamm
- Partierna började rikta sig till både män och kvinnor i sina valprogram
- Jämställdhetsfrågor fick en större plats i politiken
- Sverige blev en fullvärdig demokrati med lika rösträtt för alla vuxna