Från enkel soldat till fransk marskalk
Jean Baptiste Bernadotte föddes den 26 januari 1763 i staden Pau i södra Frankrike. Han kom från enkla förhållanden – fadern var advokat och modern hemmafru – men redan som ung visade Jean Baptiste både mod och ambition.
Vid 17 års ålder gick han in i den franska armén som menig soldat. Tack vare sin begåvning, disciplin och mod steg han snabbt i graderna. Under franska revolutionens krig avancerade han till general och senare till en av Napoleons mest betrodda marskalkar.
Han gifte sig 1798 med Désirée Clary, tidigare fästmö till Napoleon, och paret fick sonen Oscar. Äktenskapet skulle senare bli nyckeln till en ny dynasti i Sverige.
Vägen till den svenska tronen
Sverige befann sig i början av 1800-talet i en politisk kris. Kung Gustav IV Adolf hade störtats 1809 efter förlusten av Finland, och Karl XIII hade tagit över tronen. Men eftersom Karl XIII saknade arvingar behövde landet en ny tronföljare.
Efter flera misslyckade försök med andra kandidater vände sig riksdagen till Jean Baptiste Bernadotte. Han hade gjort ett gott intryck på svenska soldater under tidigare krig, och man såg honom som en stark militärledare.
1810 adopterades han av Karl XIII och blev svensk kronprins under namnet Karl Johan. Hans hustru Désirée och sonen Oscar följde senare efter till Sverige, även om Désirée länge föredrog att bo i Frankrike.
Kronprins Karl Johan och Sveriges politik
Som kronprins tog Karl Johan snart över det praktiska styret av landet, eftersom Karl XIII var gammal och sjuklig. Han möttes först av misstänksamhet – en fransk general på den svenska tronen var ett djärvt experiment.
Men Karl Johan visade sig vara en pragmatisk och skicklig politiker. Han prioriterade stabilitet och ordning. En av hans viktigaste beslut var att Sverige skulle vända sin utrikespolitik bort från Napoleon och istället alliera sig med Storbritannien och Ryssland.
Fälttåget mot Napoleon
1813 ledde Karl Johan de svenska trupperna i koalitionen mot Napoleon. Han deltog i det avgörande slaget vid Leipzig, även kallat ”folkens slag”, där Napoleon slutligen besegrades.
Karl Johan agerade försiktigt och satte svenska intressen främst. Han undvek onödiga risker och såg till att Sverige vann politiska fördelar av sin insats.
Som en följd av detta kunde Sverige i freden i Kiel 1814 få Norge i utbyte mot att avträda Pommern till Preussen.
Unionen med Norge
1814 blev Karl Johan den drivande kraften bakom unionen mellan Sverige och Norge. Efter ett kort krig och förhandlingar i Moss accepterade norrmännen unionen, som innebar att de fick behålla sin egen grundlag men dela kung med Sverige.
Unionen varade i nästan 100 år, och även om den ofta var konfliktfylld, var den ett resultat av Karl Johans diplomatiska skicklighet.
Kung Karl XIV Johan
När Karl XIII dog 1818 besteg Karl Johan tronen som Karl XIV Johan. Hans regeringstid präglades av fred, stabilitet och försiktiga reformer.
Han var ingen vän av radikala förändringar. Tvärtom ville han undvika nya revolutioner eller krig som kunde äventyra rikets säkerhet. Detta gjorde att Sverige under hans tid undvek stora konflikter och kunde återhämta sig efter decennier av krig.
Ekonomiskt satsade han på ordning i statsfinanserna och försiktig modernisering. Han var dock ibland kritiserad för att vara för auktoritär och konservativ. Oppositionen i riksdagen växte, men Karl Johan behöll sin position genom skickligt maktspel.
Personligheten bakom kungen
Karl XIV Johan var känd för sitt praktiska sinnelag. Han var inte intellektuell på samma sätt som Gustav III eller karismatisk som Karl XII, men han hade en ovanlig livserfarenhet.
Som soldat hade han sett Europas blodiga slagfält, och det formade hans politik. Han var övertygad om att fred var det viktigaste för Sveriges framtid.
Han hade också en stark känsla för sin egen roll som dynastigrundare. Bernadotternas ätt skulle bli den nya svenska kungafamiljen, och han gjorde allt för att säkra dess framtid.
Sista år och död
Karl XIV Johan regerade till sin död 1844. Vid det laget hade han styrt Sverige i över tre decennier och blivit en självklar del av landets historia.
Han dog på Stockholms slott den 8 mars 1844, 81 år gammal. Han begravdes i Riddarholmskyrkan, där hans grav än idag påminner om den märkliga resa som fört en fransk soldat till den svenska tronen.
Arvet efter Karl XIV Johan
Karl XIV Johan ses idag som en av de mest betydelsefulla kungarna i Sveriges moderna historia. Han förlorade visserligen Finland genom det politiska skifte som föregick hans tid, men han vann Norge och skapade en union som stärkte Sveriges ställning i Norden.
Framför allt gav han Sverige fred. Efter århundraden av nästan oavbrutna krig innebar hans tid en lång period av stabilitet. Detta lade grunden för den modernisering och utveckling som skulle komma under 1800-talet.
Han är också stamfader till dagens svenska kungahus, Bernadotteätten, vilket gör honom till en central figur i det svenska monarkins historia.
Karl XIV Johan i historien
Karl XIV Johan var varken en idealistisk visionär eller en krigarkung i klassisk mening. Han var en realist som förstod värdet av kompromisser, diplomati och långsiktig stabilitet.
Hans bakgrund som fransk soldat och Napoleons marskalk gör honom unik bland Europas kungar. Från enkel menig i Frankrike till kung av Sverige och Norge – hans liv är en berättelse om ambition, skicklighet och historiska sammanträffanden.