År 1658 slöts freden i Roskilde, en av de mest avgörande fredsuppgörelserna i Nordens historia. Sverige stod på höjden av sin stormaktstid och tvingade Danmark till oerhörda eftergifter. Med denna fred flyttades gränser som i stora drag består än idag, och Sveriges ställning som dominerande makt i Norden befästes.
Bakgrunden till freden
Under 1650-talet befann sig Sverige i krig på flera fronter. Karl X Gustav hade efterträtt drottning Kristina 1654 och förde en aggressiv utrikespolitik. Han ville stärka Sveriges position i Nordeuropa och minska Danmarks inflytande.
När Sverige 1657 drogs in i krig mot Danmark såg kungen sin chans. Med en disciplinerad och erfaren armé, härdad från kontinentens slagfält, inledde han en vågad fälttågskampanj. Efter flera inledande framgångar kom vintern 1658 att bli avgörande.
Den kallaste vintern på århundraden gjorde de danska sunden isbelagda. Karl X Gustav tog då det djärva beslutet att marschera sin armé över isen från Jylland till Själland. Den så kallade ”tåget över Bält” blev en militär sensation och chockade Danmark. Köpenhamn låg nu oskyddat, och Danmark tvingades snabbt till förhandlingar.
Fredsförhandlingarna i Roskilde
Förhandlingarna ägde rum i Roskilde och avslutades den 26 februari 1658. Danmark hade inget val annat än att gå med på mycket hårda villkor. Sverige erhöll följande områden:
- Skåne
- Blekinge
- Halland (som Sverige redan haft i pant från freden i Brömsebro)
- Bohuslän
- Trøndelag i Norge
- Bornholm
Dessa territoriella vinster gjorde Sverige till det största riket i Norden någonsin. Gränsen mellan Sverige och Danmark försköts dramatiskt, och Öresund blev en svensk inre farled.
Konsekvenser för Sverige och Danmark
För Sverige innebar freden i Roskilde en enorm expansion. Landet kontrollerade nu i princip hela Östersjökusten från Bottenviken till Öresund, vilket gjorde Sverige till en verklig stormakt i Europa. De nyvunna landskapen, särskilt Skåne, blev ekonomiskt och strategiskt viktiga för riket.
För Danmark var förlusten en nationell katastrof. Landet förlorade nästan en tredjedel av sitt territorium och reducerades till en mindre regional makt. Bitterheten över förlusten kom att prägla dansk politik i generationer framöver.
Fortsatta konflikter
Trots det hårda fredsavtalet dröjde det inte länge förrän Karl X Gustav åter angrep Danmark samma år. Han försökte ta hela landet men misslyckades, och Bornholm samt Trøndelag återlämnades i den följande freden i Köpenhamn 1660.
De stora vinsterna i Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän bestod dock. Dessa områden förblev svenska och kom med tiden att integreras fullt ut i riket. Processen var inte enkel – särskilt i Skåne förekom uppror, som det s.k. snapphaneupproret – men till slut blev de en självklar del av Sverige.
Arvet efter freden i Roskilde
Freden i Roskilde betraktas som Sveriges största diplomatiska triumf under stormaktstiden. Den visade både styrkan i den svenska krigsmakten och svagheten hos Danmark. Samtidigt markerade den en kulmen – aldrig tidigare eller senare har Sverige haft en så stark position i Norden.
Än idag påminner Roskilde-freden om hur gränserna i Norden formades. De landskap som då övergick till Sverige är fortfarande svenska, och freden har därmed en direkt betydelse för den moderna kartan.
Viktiga följder av freden i Roskilde:
- Sverige erhöll Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän
- Trøndelag och Bornholm tillföll Sverige men återlämnades 1660
- Danmark försvagades kraftigt och förlorade sin stormaktsställning
- Sverige befäste sin dominans i Östersjön
- Gränserna från 1658 består i huvudsak än idag