Under 1800-talet förändrades Sverige i grunden. Från att ha varit ett fattigt jordbrukssamhälle började landet ta steget mot modernitet. Sveriges industrialisering tar fart under 1800-talets mitt och slut, och utvecklingen kom att påverka allt från ekonomi och politik till kultur och människors vardag. Det var en lång process, men den la grunden för det Sverige vi känner idag.
Bakgrunden: ett agrart samhälle i förändring
Vid sekelskiftet 1800 var Sverige fortfarande ett utpräglat jordbrukssamhälle. Majoriteten av befolkningen levde på landsbygden och försörjde sig som bönder, torpare eller statare. Produktionen var låg, befolkningen växte snabbt och återkommande missväxtår ledde till svält och emigration.
Redan här började dock förutsättningarna för industrialisering att formas. Skiftesreformer som storskiftet och lagaskiftet omvandlade jordbruket. Gårdarna slogs ihop till större och mer rationella enheter, vilket frigjorde arbetskraft som så småningom kunde söka sig till nya näringar.
Samtidigt började järnbruk och manufakturer växa fram, ofta i anslutning till de rika naturtillgångarna av järnmalm, trä och vattenkraft.
Teknikens intåg
Sveriges industrialisering tar fart på allvar under mitten av 1800-talet. Nya maskiner, ångkraft och bättre kommunikationer blev avgörande.
Ångmaskinen möjliggjorde effektivare produktion inom gruvor och fabriker. Textilindustrin i Borås, Norrköping och Malmö började blomstra, driven av mekaniska vävstolar och spinnmaskiner. Sågverksindustrin längs Norrlandskusten växte snabbt, och Sverige blev en av världens största exportörer av trävaror.
Järnvägens framväxt på 1850-talet revolutionerade transporter och band samman landet på ett helt nytt sätt. Städer som tidigare legat avskilda blev knutpunkter i ett nät av handel och industri.
Nya industrier och företag
Under andra halvan av 1800-talet uppstod många av de företag som senare blev kända som svenska industrijättar. Exempelvis:
- Asea (senare ABB) inom elektroteknik
- SKF som utvecklade kullagret
- Sandvikens Jernverk inom stål och metall
- L.M. Ericsson inom telekommunikation
Dessa företag växte fram ur en kombination av naturresurser, teknisk uppfinningsrikedom och en växande internationell efterfrågan. Exporten blev en motor i svensk industri, särskilt inom stål, järn och trä.
Människors vardag i förändring
När Sveriges industrialisering tar fart förändras människors livsvillkor i grunden. Hundratusentals människor lämnade landsbygden för att söka arbete i städerna. Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall och andra industriorter växte snabbt.
För många innebar det en tuff tillvaro. Arbetstiderna var långa, arbetsmiljöerna hårda och lönerna låga. Barnarbete var vanligt, och olyckor i fabriker och gruvor förekom ofta. Samtidigt skapade industrin nya möjligheter – fler kunde få arbete utanför jordbruket, och städerna erbjöd tillgång till utbildning, kultur och sjukvård.
Sociala och politiska följder
Industrialiseringen bidrog till att forma ett nytt Sverige även politiskt. En arbetarklass växte fram, och med den nya folkrörelser. Arbetarrörelsen började organisera sig i fackföreningar för att kräva bättre villkor. Nykterhetsrörelsen, frikyrkorna och kvinnorörelsen fick också ny kraft i det växande civilsamhället.
Den ekonomiska utvecklingen lade också grunden för demokratiseringen. En växande medelklass av köpmän, ingenjörer och företagare krävde större politiskt inflytande. Tillsammans med arbetarklassens kamp bidrog detta till de reformer som så småningom ledde till allmän rösträtt i början av 1900-talet.
Emigrationens roll
Trots industrialiseringen var livet för många fortsatt hårt. Mellan 1850 och 1930 emigrerade över en miljon svenskar, framför allt till USA. Detta var både en följd av fattigdom och en konsekvens av de möjligheter som utvandringen erbjöd.
Samtidigt bidrog emigranterna till att sprida nya idéer, tekniker och kapital tillbaka till Sverige. Industrialiseringen och emigrationen hängde därför samman på ett komplext sätt.
Arvet efter industrialiseringen
När vi ser tillbaka på 1800-talet framstår Sveriges industrialisering tar fart som en av de viktigaste processerna i landets historia. Den förändrade Sveriges ekonomi, samhälle och identitet. Från att ha varit ett fattigt jordbruksland blev Sverige under 1900-talet en av världens ledande industrinationer.
Än idag präglas Sverige av de företag, institutioner och samhällsstrukturer som växte fram under denna epok.
Viktiga följder när Sveriges industrialisering tar fart:
- Jordbrukets omvandling frigjorde arbetskraft
- Nya industrier växte fram inom stål, trä och textil
- Järnvägen band samman landet
- Arbetarklass och folkrörelser formades
- Sverige gick från jordbrukssamhälle till industrination