När allmän och lika rösträtt införs 1921 fullbordades den långa demokratiska kamp som pågått i Sverige under decennier. För första gången fick både män och kvinnor delta på samma villkor i riksdagsvalet. Reformen var en milstolpe som inte bara förändrade politiken, utan också markerade en ny epok i samhället där jämlikhet och medborgarskap fick en djupare innebörd.
Vägen fram till 1921
Kampen för rösträtten hade pågått länge. Redan under 1800-talet började liberaler och socialdemokrater kräva att rösträtten skulle breddas. Genombrottet kom gradvis:
- 1866 ersattes ståndsriksdagen av tvåkammarriksdagen, men rösträtten var starkt begränsad.
- 1909 infördes allmän rösträtt för män, men fattiga och kvinnor stod utanför.
- 1918 beslutade riksdagen, efter år av demonstrationer, strejker och ett Europa i gungning efter första världskriget, att införa allmän och lika rösträtt.
Det krävdes dock ett nytt riksdagsbeslut 1919 och en ändring i grundlagen innan reformen kunde genomföras fullt ut. Därför var det först i valet 1921 som svenska kvinnor och män kunde gå till valurnorna på samma villkor.
Kvinnorörelsens kamp
En avgörande drivkraft bakom att allmän och lika rösträtt införs 1921 var kvinnokampen. Redan på 1880-talet hade kvinnor börjat organisera sig för politiska rättigheter.
Den mest kända organisationen var Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR), som bildades 1903. Under ledning av kvinnor som Anna Whitlock, Signe Bergman och Frigga Carlberg bedrev föreningen ett målmedvetet opinionsarbete. De samlade in namnunderskrifter, höll möten och skickade motioner till riksdagen.
När männen fick rösträtt 1909 vägrade kvinnorna acceptera att fortfarande stå utanför. Genom envis kamp och ett allt starkare folkligt stöd bröts motståndet.
Motståndet mot reformen
Trots det starka stödet för rösträtten fanns länge ett hårt motstånd, framför allt från konservativa krafter och delar av högern.
Motståndarna menade att kvinnor inte hade den erfarenhet som krävdes för politiskt ansvar, att familjen riskerade att splittras och att kvinnor redan hade inflytande genom sina män. Vissa var också rädda för att allmän rösträtt skulle gynna socialdemokratin och leda till radikala förändringar i samhället.
Men efter första världskriget hade världen förändrats. Revolutioner skakade Europa, och krav på demokrati kunde inte längre ignoreras. När Norge, Finland och Danmark redan hade infört kvinnlig rösträtt ökade pressen ytterligare på Sverige.
Valet 1921 – en historisk dag
När valet till riksdagen hölls i september 1921 var det första gången både män och kvinnor deltog på lika villkor. Över en miljon kvinnor var nu röstberättigade.
Valet innebar inte bara en förändring i antalet väljare, utan också i representationen. Fem kvinnor valdes in i riksdagen: Kerstin Hesselgren, Nelly Thüring, Agnis Branting, Bertha Wellin och Elisabeth Tamm. Deras närvaro markerade början på ett nytt politiskt landskap.
Demokratiskt genombrott
Att allmän och lika rösträtt införs 1921 innebar att Sverige äntligen blev en fullvärdig demokrati. De sista hindren som utestängde människor på grund av kön eller ekonomi försvann.
Det demokratiska genombrottet var en del av en större europeisk utveckling, där många länder efter kriget införde rösträttsreformer. Men i Sverige fick det en särskild tyngd eftersom kampen hade pågått så länge och så många folkrörelser hade varit engagerade.
Samhällsförändringar
Reformen påverkade inte bara politiken, utan också samhällslivet i stort. När kvinnor fick rösta blev frågor som tidigare hade varit marginaliserade mer centrala. Frågor om barnomsorg, utbildning, arbetsvillkor och jämställdhet började ta plats i den politiska debatten.
Det förändrade också synen på medborgarskap. Att vara svensk medborgare innebar nu inte bara skyldigheter, utan också lika rättigheter för alla vuxna, oavsett kön.
Arvet efter 1921
När vi idag ser tillbaka på att allmän och lika rösträtt införs 1921 framstår det som en självklarhet. Men vägen dit var lång, och beslutet var resultatet av en uthållig kamp från arbetarrörelsen, liberaler och framför allt kvinnorörelsen.
Reformen blev grunden för det moderna svenska samhället och lade fundamentet för den jämställdhet som fortsätter att utvecklas än idag.
Viktiga följder av allmän och lika rösträtt 1921:
- Kvinnor och män fick samma politiska rättigheter
- Fem kvinnor valdes in i riksdagen i det första valet
- Sverige blev en fullvärdig demokrati
- Frågor om jämställdhet och sociala reformer tog större plats
- En lång kamp av folkrörelser fick sitt historiska genombrott