Sigvard Bernadotte var en av 1900-talets mest mångsidiga svenskar – både kunglig, formgivare och filmskapare. Han föddes den 7 juni 1907 som andre son till kronprins Gustaf (senare kung Gustaf VI Adolf) och kronprinsessan Margareta. Han växte upp på Stockholms slott och Drottningholm, men kom med tiden att välja en helt annan bana än vad kungahuset väntat sig. I dag är Sigvard Bernadotte design ett begrepp i svensk formgivningshistoria.
Prins, men utan titel
När Sigvard Bernadotte 1934 gifte sig med den tyska grevinnan Erika Patzek gjorde han det mot kungafamiljens vilja. Enligt dåtidens regler fick han därmed inte längre behålla sin titel som prins av Sverige. Han blev i stället känd som Sigvard Bernadotte, greve af Wisborg, en titel som gavs honom senare av storhertigen av Luxemburg.
Förlusten av prinsvärdigheten präglade honom hela livet, och han kämpade offentligt för att återfå den – utan framgång. Trots det fortsatte han att skapa sig en egen identitet som designer och konstnär, fri från hovets begränsningar.
Sigvard Bernadotte design
Efter studier vid Konstakademien i Stockholm började Sigvard Bernadotte arbeta med film och scenografi, men det var inom industridesign han fann sitt verkliga kall. Tillsammans med dansken Acton Bjørn grundade han 1950 Bernadotte & Bjørn Industridesign i Köpenhamn – en av Nordens första designbyråer.
De skapade allt från hushållsprodukter till teknisk utrustning, men Sigvard blev särskilt känd för sina samarbeten med Georg Jensen och Husqvarna. Han hade en stark känsla för funktionalitet och form, där enkelhet och elegans gick hand i hand. Bland hans mest uppskattade föremål finns köksprodukter i rostfritt stål och klassiska servisdelar i silver.
Sigvard Bernadotte kaffepanna
Ett av hans mest ikoniska verk är den rostfria Sigvard Bernadotte kaffepanna från 1950-talet, skapad för Georg Jensen. Med sina räfflade linjer och sitt strama uttryck blev den ett kännetecken för nordisk modernism. Kaffepannan och den tillhörande servisen finns i dag representerade i flera museer, bland annat Nationalmuseum i Stockholm och Designmuseum Danmark i Köpenhamn.
Bernadottes formspråk levde vidare i otaliga produkter – från termosar och bestick till hushållsapparater. Han var en av pionjärerna bakom tanken att god design skulle vara tillgänglig för alla, inte bara för en elit.
Film och teater
Utöver sin designkarriär arbetade Sigvard Bernadotte också med film, manus och scenografi. På 1930-talet skrev och regisserade han kortfilmer och samarbetade med flera svenska produktionsbolag. Han hade ett livslångt intresse för estetik, ljus och rörelse, något som genomsyrade både hans filmarbete och hans industriella formgivning.
Sigvard Bernadotte make/maka
Sigvard Bernadotte var gift tre gånger. Först med Erika Patzek (1934–1943), därefter med Sonja Christensen Robbert (1943–1961) och slutligen med Marianne Lindberg (1961–2002). Den mest uppmärksammade relationen var den med Sonja Christensen, som han även samarbetade med i flera designprojekt. Paret levde i Köpenhamn under många år, där Sigvard var verksam som formgivare och företagare.
Hans andra hustru Sonja Christensen var dansk och själv aktiv inom konst och formgivning. De delade ett gemensamt intresse för estetik, och hon kom att spela en viktig roll i hans liv både privat och professionellt.
Senare år och arv
Under sina sista år fortsatte Sigvard Bernadotte att engagera sig i formgivning, föreläsningar och kulturella frågor. Han var verksam långt upp i åldern och deltog i flera retrospektiva utställningar av sina verk. Trots sin långa kamp för att återfå sin prinstitel förblev han en folkkär personlighet, uppskattad för sin charm, humor och sitt sinne för kvalitet.
Sigvard Bernadotte avled den 4 februari 2002, 94 år gammal. Hans arbete lever vidare genom en lång rad produkter som fortfarande tillverkas, och hans namn har blivit synonymt med Sigvard Bernadotte design – tidlös, funktionell och elegant.