När var första världskriget är en fråga som tydligt ringar in början på den moderna världens stora konflikter. Första världskriget pågick mellan år 1914 och år 1918. Under dessa fyra år drog stater in hela samhällen i ett krig som förändrade politik, ekonomi och människors vardag i grunden. Europas långa fredsperiod tog slut, och en ny, mer våldsam epok tog sin början.
Historiker avgränsar perioden tydligt. Kriget startar sommaren 1914 och avslutas hösten 1918 när striderna upphör och de gamla stormakterna förlorar sin dominans.
Skotten i Sarajevo och krigets utbrott 1914
Den 28 juni 1914 mördar Gavrilo Princip den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand i Sarajevo. Händelsen utlöser en diplomatisk kris i Europa. Österrike-Ungern anklagar Serbien för attentatet och skickar ett ultimatum med hårda krav.
När Serbien inte accepterar alla villkor förklarar Österrike-Ungern krig den 28 juli 1914. Därefter aktiverar stormakterna sina allianser. Ryssland mobiliserar till stöd för Serbien. Tyskland förklarar krig mot Ryssland och Frankrike. När tyska trupper marscherar genom Belgien går Storbritannien in i kriget. Inom några veckor befinner sig Europa i fullskaligt krig.
Snabba offensiver och låst front 1914–1915
Tyskland försöker snabbt besegra Frankrike genom Schlieffenplanen, som bygger på en snabb framryckning genom Belgien. De tyska styrkorna når nära Paris, men franska och brittiska trupper stoppar offensiven vid slaget vid Marne hösten 1914.
Efter detta gräver båda sidor ner sig. En lång skyttegravsfront sträcker sig från Engelska kanalen till Schweiz. Kriget övergår från snabbrörliga anfall till ett utdraget ställningskrig där ingen sida lyckas bryta igenom.
Total krigföring och nya vapen 1915–1916
Under åren 1915 och 1916 utvecklar stormakterna krigföringen ytterligare. Arméerna använder kulsprutor, tungt artilleri och giftgas i stor skala. Striderna kräver enorma förluster utan att frontlinjerna flyttas nämnvärt.
Slagen vid Verdun och Somme 1916 symboliserar krigets brutalitet. Miljontals soldater deltar, och hundratusentals dör. Samtidigt mobiliserar staterna hela sina samhällen. Industrin producerar vapen, kvinnor tar plats i fabriker och civilbefolkningen lever under ransonering och propaganda.
Kriget sprids globalt 1914–1917
Samtidigt som striderna pågår i Europa sprider sig kriget till andra delar av världen. Osmanska riket går in på centralmakternas sida, vilket leder till strider i Mellanöstern. Kolonier i Afrika och Asien dras in, och sjökrig utkämpas på världshaven.
Tyskland använder ubåtar för att blockera Storbritannien. Ubåtskriget leder till att civila fartyg sänks, vilket skapar internationella protester och ökar spänningarna med USA.
USA går in i kriget 1917
År 1917 förändras krigets dynamik. Tyskland återupptar det obegränsade ubåtskriget, vilket leder till att amerikanska fartyg attackeras. Samtidigt avslöjar Zimmermanntelegrammet, där Tyskland försöker locka Mexiko till krig mot USA.
I april 1917 förklarar USA krig mot Tyskland. USA bidrar med färska trupper, industriell kapacitet och ekonomiska resurser. Samma år drar sig Ryssland ur kriget efter den ryska revolutionen, vilket gör att Tyskland kan flytta trupper från östfronten till väst.
Krigets avgörande fas 1918
Våren 1918 inleder Tyskland en sista stor offensiv på västfronten. Inledningsvis vinner de mark, men de allierade stoppar anfallet med hjälp av amerikanska förstärkningar. Därefter tar de allierade initiativet.
Under sommaren och hösten 1918 pressar de tillbaka de tyska styrkorna. Samtidigt kollapsar centralmakterna politiskt. Revolutioner bryter ut, och flera länder begär vapenstillestånd.
Vapenstilleståndet och krigets slut
Den 11 november 1918 skriver Tyskland under vapenstilleståndet. Striderna upphör samma dag. Därmed avslutas första världskriget militärt, även om fredsförhandlingarna fortsätter.
Efter kriget faller flera imperier. Nya stater bildas, och Europas politiska karta ritas om. Fredsavtalen, särskilt Versaillesfreden 1919, skapar dock nya motsättningar som senare bidrar till andra världskriget.
Krigföringen förändrar världen
Under första världskriget förändrade arméerna sättet att föra krig. Soldater grävde långa skyttegravar, särskilt på västfronten. Frontlinjerna rörde sig långsamt, och striderna blev utdragna och extremt blodiga. Nya vapen som kulsprutor, artilleri, giftgas och stridsvagnar ökade förlusterna dramatiskt.
Kriget påverkade även civilbefolkningen direkt. Stater styrde om industrin till krigsproduktion, införde ransonering och krävde stora uppoffringar av befolkningen. När man frågar när var första världskriget handlar det därför inte bara om slagfält, utan om flera år av total mobilisering.
Efterkrigstid och nya gränser
Efter kriget tog segrarmakterna kontroll över fredsprocessen. Versaillesfreden 1919 lade ett tungt ansvar på Tyskland och införde hårda ekonomiska och territoriella villkor. Samtidigt föll flera gamla imperier, bland annat det tyska, det ryska, det osmanska och det österrikisk-ungerska.
Nya stater bildades i Europa, men många gränser skapade nya konflikter. När man analyserar när var första världskriget blir det tydligt att perioden fortsatte att påverka världen långt efter att striderna upphörde.
Sverige under första världskriget
Sverige valde neutralitet under första världskriget, men kriget påverkade landet på djupet. Mellan 1914 och 1918 deltog Sverige inte i de militära striderna, men regeringen, näringslivet och befolkningen hanterade ändå följderna av ett krig som omslöt hela Europa. Kriget förändrade handel, försörjning, politik och vardagsliv i snabb takt.
När kriget bröt ut sommaren 1914 hamnade Sverige i ett svårt läge mellan stormakterna. Landet hade starka ekonomiska band till både Tyskland och Storbritannien, samtidigt som Östersjön blev ett strategiskt viktigt område.
Neutralitet och utrikespolitik
Sverige valde neutralitet redan vid krigsutbrottet 1914. Regeringen ville undvika att dras in i striderna och fokuserade på att skydda landets självständighet. Kung Gustaf V och statsminister Hjalmar Hammarskjöld spelade centrala roller i den utrikespolitiska balansen.
Neutraliteten skapade dock spänningar. Tyskland förväntade sig ett tyskvänligt Sverige, medan Storbritannien misstänkte att Sverige gynnade centralmakterna. Regeringen försökte navigera mellan dessa krav genom diplomati och försiktiga beslut, men varje steg väckte kritik från någon sida.
Handel och blockader
Under första världskriget påverkades Sveriges ekonomi kraftigt. Krigförande länder införde blockader som begränsade handeln. Storbritannien kontrollerade sjöfarten och stoppade svenska fartyg som misstänktes handla med Tyskland. Samtidigt förväntade sig Tyskland leveranser av svenska råvaror, särskilt järnmalm.
Sverige fortsatte exportera järnmalm till Tyskland, vilket blev en av de mest omdebatterade frågorna under kriget. Regeringen såg exporten som nödvändig för ekonomin, medan kritiker menade att handeln hotade neutraliteten och relationerna med ententen.
Livsmedelsbrist och ransonering
Sverige under första världskriget präglades av växande livsmedelsbrist. Importen av spannmål, kaffe och andra basvaror minskade kraftigt. Dåliga skördar förvärrade situationen ytterligare.
Regeringen införde ransonering för att säkra försörjningen. Bröd, socker, kaffe och senare även potatis omfattades av begränsningar. Köer, hunger och missnöje blev en del av vardagen för många människor, särskilt i städerna. Livsmedelsbristen drabbade arbetarklassen hårdast och ökade de sociala spänningarna i samhället.
Social oro och politiska motsättningar
Krigsåren skapade en grogrund för social oro. Missnöjet växte när priser steg snabbare än lönerna. Strejker och demonstrationer blev vanligare, och kraven på politiska reformer ökade.
År 1917 nådde oron en kulmen. Hungerupplopp bröt ut på flera håll i landet. Samma år genomförde Sverige en politisk kursändring när liberaler och socialdemokrater tog över regeringsmakten. Den nya regeringen drev igenom demokratiska reformer som ledde till allmän och lika rösträtt under de följande åren.
Militär beredskap utan krig
Trots neutraliteten rustade Sverige upp sitt försvar under första världskriget. Regeringen mobiliserade delar av armén och förstärkte kustförsvaret för att skydda landet mot eventuella angrepp. Östersjön hade stor strategisk betydelse, och Sverige bevakade sitt territorium noggrant.
Militären genomförde övningar och höll hög beredskap, men inga strider ägde rum på svensk mark. Samtidigt skapade mobiliseringen ekonomiska påfrestningar och tog arbetskraft från jordbruk och industri.
Förhållandet till omvärlden
Sverige under första världskriget påverkades även av händelserna i grannländerna. Den ryska revolutionen 1917 förändrade maktbalansen i Östersjöområdet och ökade oron för politisk instabilitet. Samtidigt följde svenska myndigheter utvecklingen i Finland, som kämpade för självständighet från Ryssland.
Regeringen försökte hålla landet utanför konflikterna, men omvärldens kris satte tydliga spår i både säkerhetspolitik och inrikesdebatt.
Krigets slut och konsekvenser för Sverige
När första världskriget tog slut 1918 stod Sverige inför stora förändringar. Landet hade klarat sig undan förstörelse och mänskliga förluster på slagfältet, men krigsåren hade satt djupa spår i samhällsekonomin och politiken.
Kriget bidrog till demokratiseringen av Sverige, stärkte arbetarrörelsen och förändrade synen på statens ansvar för försörjning och social trygghet. Erfarenheterna från Sverige under första världskriget visade att även ett neutralt land påverkas starkt när omvärlden befinner sig i krig.
Första världskrigets betydelse
När var första världskriget är mer än en enkel tidsangivelse. Perioden 1914 till 1918 markerar ett avgörande brott i världshistorien. Kriget förändrade synen på krigföring, statsmakt och internationella relationer.
Erfarenheterna från första världskriget lade grunden för politiska rörelser, ekonomiska kriser och konflikter som senare ledde fram till andra världskriget. Därför betraktar historiker åren 1914–1918 som en av de viktigaste brytpunkterna i modern historia.