När var kalla kriget är en fråga som ramar in en av 1900-talets mest avgörande epoker. Historiker placerar kalla kriget från omkring år 1947 till år 1991. Under denna period stod världen delad mellan två politiska och ideologiska block, ledda av USA och Sovjetunionen. Konflikten ledde aldrig till ett direkt storkrig mellan supermakterna, men den påverkade nästan alla delar av världen genom hot, upprustning och politiska motsättningar.
Kalla kriget växte fram efter andra världskrigets slut och avslutades först när Sovjetunionen upplöstes.
Bakgrunden efter andra världskriget
Efter 1945 stod USA och Sovjetunionen kvar som världens starkaste stater. Båda hade kämpat mot Nazityskland, men de representerade helt olika samhällssystem. USA förespråkade demokrati och marknadsekonomi, medan Sovjetunionen byggde sin makt på kommunism och planekonomi.
Misstro växte snabbt mellan de tidigare allierade. USA oroade sig för att kommunismen skulle spridas, medan Sovjetunionen fruktade omringning och angrepp från väst. När man frågar när var kalla kriget börjar pekar historiker ofta på åren runt 1947, då motsättningarna blev öppna och långvariga.
Blockbildning och uppdelad värld
Under slutet av 1940-talet delade stormakterna världen i två tydliga block. USA samlade västländerna genom ekonomiskt stöd och militära samarbeten. Marshallplanen hjälpte Västeuropa att återuppbygga sina ekonomier och knöt dem närmare USA.
Sovjetunionen svarade genom att stärka sin kontroll över Östeuropa. Länder som Polen, Tjeckoslovakien och Ungern hamnade under kommunistiskt styre. Berlin delades, och 1961 byggde Östtyskland Berlinmuren. När man analyserar när var kalla kriget blir denna blockuppdelning ett av periodens tydligaste kännetecken.
Kärnvapen och maktbalans
Kalla kriget präglades av kapprustning, särskilt inom kärnvapen. USA och Sovjetunionen byggde enorma arsenaler som kunde förstöra världen flera gånger om. Samtidigt skapade denna upprustning en skräckbalans, där båda sidor undvek direkt krig av rädsla för total förintelse.
Kubakrisen 1962 visade hur nära världen kom ett kärnvapenkrig. USA och Sovjetunionen backade till slut från konfrontationen, vilket tydligt visade hur farlig konflikten hade blivit.
Krig utan direkt konfrontation
Trots att supermakterna aldrig möttes i ett öppet krig, utkämpades många konflikter runt om i världen. Dessa så kallade proxykrig ägde rum i bland annat Korea, Vietnam, Afghanistan och delar av Afrika.
Stormakterna stödde olika sidor med vapen, pengar och rådgivare. Därför påverkade kalla kriget människor långt utanför Europa och Nordamerika. När man besvarar när var kalla kriget behöver man se perioden som global, inte enbart europeisk eller amerikansk.
Ideologi, propaganda och vardagsliv
Kalla kriget handlade inte bara om militär makt. Ideologi och propaganda spelade en central roll. USA och Sovjetunionen tävlade om tekniska framsteg, idrottsliga segrar och kulturellt inflytande.
Rymdkapplöpningen blev en symbol för denna tävlan. När Sovjetunionen skickade upp Sputnik 1957 och USA senare landade på månen visade båda sidor sin tekniska styrka. Samtidigt påverkade rädslan för krig vardagslivet genom skyddsövningar, civilförsvar och politisk misstänksamhet.
Avspänning och nya spänningar
Under 1970-talet försökte supermakterna minska spänningarna genom avtal om kärnvapenbegränsning. Denna period kallas avspänning. Samtidigt fortsatte konflikterna i andra delar av världen, vilket visade att motsättningarna bestod.
Under 1980-talet ökade spänningarna åter. USA satsade på militär upprustning, medan Sovjetunionen kämpade med ekonomiska problem. När man ser på när var kalla kriget framstår detta skede som avgörande för konfliktens slut.
Kalla krigets slut 1991
Kalla kriget tog slut mellan 1989 och 1991. Berlinmurens fall 1989 symboliserade slutet på Europas delning. Kort därefter upplöstes de kommunistiska regimerna i Östeuropa.
År 1991 föll Sovjetunionen samman. Därmed upphörde den konflikt som hade präglat världen i över fyrtio år. När man anger när var kalla kriget markerar därför åren från cirka 1947 till 1991 hela perioden.
Hur historiker ser på kalla kriget
När var kalla kriget är mer än en tidsangivelse. Perioden formade internationell politik, teknisk utveckling och människors vardag. Många av dagens globala konflikter och allianser har sina rötter i denna epok.
Genom att studera kalla kriget får man en tydligare förståelse för hur rädsla, ideologi och maktbalans kan forma världen under lång tid.